Hälsotester & allmänt om hälsa hos bull och minibull

De är *relativt* friska raser. Vi har en himlans massa hälsotester vilket kan göra att man tror att det är mycket sjuka raser men det är många hundar som hälsotestas varje år och antalet som inte är UA är trots allt inte jätte många. Men raserna ligger i de högre premie kategorierna hos försäkringsbolagen, men där räknas inte bara rasrelaterade sjukdomsproblem utan alla besök. Med en mini/bullterrier kan besöken bli många, inte bara p.g.a. nedanstående sjukdomar utan också för olyckor. På mini och bullterrier är t.ex. inte benbrott helt ovanliga eftersom de är så orädda i sitt beteende, de rusar, hoppar och far runt som stollar, tack vare det bryter de också en o en annan klo. En annan vanlig orsak för veterinärbesök är "främmande föremål", dvs att den lilla odågan käkat upp något olämpligt så som ett örngott, en sko eller varför inte en nåldyna? Ibland kan man ge kräkmedel, ibland passerar föremålet och kommer ut den naturliga vägen, men ibland krävs en operation och då får gullebullen ett blixtlås på magen, allt sammanslaget gör våra kära raser till en dyr affär hos veterinären varpå premien är dyr.

Nedan kan Du läsa om de rasrelaterade sjukdomar och problem vi har hos minibull/bullterriern. Under bilderna ser Du vad som är min "policy"


 

Hjärta
I rasen finns två hjärtfel som förekommer då och då, det är ganska svårt att se arvsgången på dem då de absolut kan knytas till vissa linjer där de förekommer i större mängd men även två föräldrar som är undersökta på längden och tvären kan lämna hjärtfel vilket gör det svårt att förebygga till fullo.

Mitralis Dysplasi är en missbildning i klaffarna mellan förmaken och detta medför att klaffarna läcker, hjärtfelet kan orsaka rytmrubbningar och hjärtsvikt. Aorta stenos är det andra felet som förekommer, det betyder att hjärtat har en förträngning i aortan vilket ger ett högre tryck i hjärtat, vilket i sin tur kan ge lägre tryck i resten av kroppen.

Båda hjärtfelen kan upptäckas genom att veterinären lyssnar med stetoskop (auskultation) Mitralis dysplasin kan dock vara lurig eftersom den kan på vissa individer bara höras ibland. Tyvärr hörs inte alltid dessa hjärtfel på unga individer utan de utvecklas i takt med att valpen växer och hörs ibland inte förens hunden är runt l-2 år eller ibland äldre än så. 

Allvarligheten på båda hjärtfelen diagnostiseras med hjälp av ultraljud eller EKG med doppler, detta görs hos hjärtspecialister, diskussionerna om vilket test man skall göra dras i långbänk, vissa veterinärer säger att är hunden UA på en auskultation vid en viss ålder så ÄR den UA. Andra säger att ultraljud behövs för att l00% säkerhetsställa att hunden inte har något hjärtfel men då diskuterar man ålder istället - vissa säger att man kan göra UL från l2 veckor, andra l2 månader, vissa 24 månader osv. Att veta vilket ben man skall stå på som uppfödare blir tämligen besvärligt när varje veterinär språkar starkt för just sin metod. Dessutom har olika länder olika referensvärden så ett värde som INTE är godkänt i ett annat land kan vara godkänt i Sverige och vice versa...
En auskultation (lyssning med stetoskop) ingår i det svenska hälsoprogrammet.

Görans lilla hjärta på magen

*Samtliga avelsdjur hos Winged Woman skall vara UA på hjärta efter minst auskultation hos hjärtspecialist.

På vissa individer hörs ett lätt blåsljud vid valpbesiktningen, detta behöver inte alltid vara en aorta stenos eller mitralis dysplasi, det kan även vara ett s.k fysiologiskt blåsljud som i princip betyder att hjärtat inte riktigt är moget så tidigt i valpens liv men vid en senare kontroll så är en undersökning utan anmärkning.
Detta är inget farligt eller ärftligt.

Två gullungar från WW "C"

*Samtliga avelsdjur hos Winged Woman skall vara UA på urintest.

Njurar
Vidare har vi 3 njursjukdomar i raserna, ärftlig nefrit, renal dysplasi (outvecklade njurar) och polycystisk njursjukdom (PKD) den sistnämnda har dock i nuläget inte diagnostiserats på någon bullterrier eller miniatyrbullterrier i Sverige ännu. 

Både ärftlig nefrit och renal dysplasi leder oftast till kronisk njursvikt, symptomen kommer successivt och debut åldern är olika, allt från några månaders ålder till äldre hundar. Tidiga tecken på kronisk njursvikt är ökad törst och ökat kisseri. Även trötthet, nedsatt aptit och avmagring förekommer som symptom.
Man kan upptäcka sjukdomen genom ett urinprov där man mäter urinprotein/kreatinin kvoten.

Kvoten skall vara maximalt 0,4-0,5 vilket anses normalt på de flesta andra raser och för bull/minibull i utlandet, i vissa länder, krävs också att avelsdjuren är undersökta med ultraljud för att se att njurarna har normal storlek och flöde samt är fria från PKD (polycystic kidney disease) Det finns också ett DNA test för PKD som är främst utvecklat för bullterrier. Det funkar precis som PLL arvsgången, se nedan.

Urinprov avseende UPC (Urinprotein/kreatinin) ingår i det svenska hälsoprogrammet då med max kvoten 0,3.

Hud/Allergier
Allergier och hudsjukdomar är, tyvärr, en av (den?) de vanligaste anledningen till att våra kära bullar hamnar hos veterinären. Ganska många har överkänsligheter mot foder, kvalster, gräs och annat. Detta har ju olika anledningar och tyvärr verkar många hundar ha flera av problemen, liksom allt på en gång. Varför det är så är svårt att säga, teorierna är många, miljön, dåligt immunförsvar, dåligt foder, ärftliga faktorer etc.

Jag träffar varje år ett ganska stort antal hundar på utställning och jag tycker att många ser fina ut i huden, men titt som tätt så springer man över bulleägare som har problem att finna ett foder hunden tål, där hunden får allergiska reaktioner mot gräs, sköljmedel eller huskvalster, mini/bullterrier ÄR en "hud" ras och det får man inte glömma eller på något sätt förminska. Allergier ger inte bara ett lidande för hunden utan också för dess ägare både känslomässigt och ekonomiskt.

Ibland får mini/bullterrier kala fläckar på svansen eller mitt på huvudet mellan öronen, det är en inte en hudsjukdom utan just där finns det violkörtlar (talgkörtel) som i perioder kan ge ett ökat utslag och då kan hunden tappa pälsen just där, det växer oftast ut igen så småningom. Bullar med vita tassar får ofta svamp när det är blött ute, då blir tassarna rosa/röda. Det försvinner ofta av sig själv när det torkar upp ute, torka tassarna noga efter man varit ute hjälper eller släng på lite svamppulver från apoteket, enligt mina erfarenheter har det mer med pälskvalité att göra än just att de är vita. Tyngre hundar kan också få, liksom andra raser, tryckskav på armbågar och haser vilket inte heller är ett hudproblem.

I det svenska hälsoprogrammet ingår en hudbesiktning, den består av att en veterinär okulärt (med ögat) kontrollerar hundens hud över hela kroppen.

Xera 1,5år

*Samtliga avelsdjur hos Winged Woman skall vara fria från hudproblem och allergier

Öga

*Alla avelsdjur hos Winged Woman skall vara DNA testade clear eller carrier alt. vara clear by parentage. 
Jag DNA testar mina clear by parentage avelsdjur om de har fler än 2 led utan tester.
Valpar från clear/carrier kombination DNA testas innan leverans.

DNA testet kan man göra själv eller gå till vilken veterinär som helst. DNA test på valpar kan utföras från att de är ca 3-4 veckor gamla. 

I det svenska hälsoprogrammet ingår det att samtliga avelsdjur skall ha känd PLL status, men det finns ingen rekommendation att uppfödare testar sina valpar innan leverans i  de fall de kommer ur en clear/carrier parning. Detta är upp till varje uppfödare och för mig en självklarhet att göra oavsett om köparen är en uppfödare eller privatperson. 

Ögon/PLL
I rasen har vi en ögonsjukdom som heter PLL (primär linsluxation) tidigare ögonlyste man alla hundar innan avel men sedan 2009 finns ett suveränt DNA test, idag är så gott som alla hundar i Världen testade innan de går i avel och man har en bra överblick över läget gällande PLL.

Vad sjukdomen betyder är att linsen släpper och glider iväg (luxerar) då blir trycket i ögat högre. vilket orsakar smärta och stort obehag för hunden. De flesta hundar avlivas om de har luxerat men man kan medicinera hunden till ett någorlunda drägligt liv. Synen blir kraftigt nedsatt eller så blir hunden helt blind.

Med hjälp av DNA testet så får man fram 3 olika varianter, hunden kan vara fri från PLL gener och då säger man att hunden clear (fri), en clear hund kan aldrig nedärva sjukdomen eller heller inte få den. En hund med en PLL gen kallas carrier (bärare), det finns några ytterst få hundar i världen som är DNA testade som carriers men som ändå utvecklat sjudomen, dessa är dock få och i några fall har det berott på mänskliga misstag såsom felmärkta svabbar. Har hunden 2 gener för PLL så kallas den affected (genetiskt sjuk) en sådan hund kan klara sig utan att få problem men i många fall så "luxerar" hunden. I Sverige med många andra länder så är det förbjudet att använda affected hundar i avel, och endast ett fåtal uppfödare avlar på affected hundar i de länder där det är tillåtet. 

Carriers används idag i stor grad, man kan ju tycka att det vore enklast att bara kassera alla carriers och så vore vi av med sjukdomen? Jo det vore vi, MEN då skulle vi också ha slagit ut stor del av vår genetiska variation och eftersom miniatyrbullterrier, om än på uppsving, fortfarande är en liten ras så skulle den genetiska mångfalden bli alltför liten. Detta innebär ökad inavelsgrad och då kan andra sjukdomsproblem uppstå. I sinom tid kommer sjukdomen vara utrotad men tills dess håller vi den i schack med hjälp av detta DNA test och kloka beslut.

De hundar som går i avel i Sverige (och större delen av världen) är DNA testade eller hereditärt fria, d.v.s. ha två fria föräldrar (kallas också clear by parentage). Man avlar antingen clear med clear (l00% clear valpar) eller clear med carrier (50% clear och 50% carrier valpar blir det då) så på lång sikt så kommer sjukdomen ändå vara väldigt liten eller utrotad.

PLL finns inte hos bullterrier, varpå ev. "interbreed"-kull dvs som har en förälder av vardera ras, alltid registreras som miniatyrbullterrier.

Patellaluxation
Patellaluxation, patella till vardags, är att knäskålen hoppar ur led. Det är vanligast hos de riktigt små hundraserna, men finns även hos bullterrierraserna, även om det är relativt få minibull/bullterriers diagnostiseras varje år, det testas dock heller inte särdeles många!

Knäskålen ska normalt ligga fast i en fåra på framsidan av lårbenet, där den hålls på plats av fårans kanter samt muskler och ledband. En hund som har ett lindrigt patella fel, tex 1 eller 2 på ena sidan har sällan problem, det går att operera om hunden får besvär av det men i regel så hjälper det med motion för att hålla det under kontroll, ibland blir det t.o.m. bättre av mer muskler. Undersökningen görs manuellt genom att veterinären böjer bakbenet och ser om knäskålen ligger kvar i sitt läge.

En patella kontroll görs en gång i hundens liv, efter att hunden fyllt l år. För att får ett officiellt resultat (i Sverige) skall den göras av en veterinär med Specialist kompetens i Hunden och Kattens Sjukdomar.
Patellakoll ingår inte i det svenska hälsoprogrammet och är sedan RAS reviderades 20l5 inte heller en rekommendation. Men det är ett enkelt test, inte särskilt dyrt och jag ser ingen anledning till att inte göra det på mina avelsdjur när dessutom finns ett antal kollade som har patellafel så ser jag det som att göra rasen en otjänst genom att inte veta status på mina avelsdjur!

Mor och dotter. Flor + Socker

*Alla Winged Womans avelsdjur skall vara kontrollerade för patella efter l års ålder.

C kullen BAER testades innan leverans

BAER/Hörsel (texten klippt från SVBTKs hemsida)
Ärftlig dövhet är en sjukdom som har funnits hos bullterrierraserna ända från rasernas uppkomst.
Sjukdomen är vanligast hos vita hundar, men kan också drabba färgade individer, även om det är sällsynt.
Sjukdomen utvecklas oftast under valpens första levnadsveckor. Av någon anledning tillbakabildas blodförsörjningen
till innerörats hörselsnäcka, vilket leder till att nervändarna förtvinar. Ena eller bägge öronen kan drabbas och
om det är dubbelsidigt, blir hunden helt döv.
Helt döva valpar upptäcks oftast av uppfödaren innan försäljning,
men när det gäller enkelsidig dövhet är den mycket svår att diagnosticera utan hörseltest. Hos en vuxen individ kan
man eventuellt märka att hunden har svårt att lokalisera var ljud kommer ifrån, vilket till exempel kan yttra sig i att
hunden springer åt fel håll vid inkallning. Detta är dock näst intill omöjligt att upptäcka på en liten valp.

BAER står för Brainstem Auditory Evoked Response. Undersökningen går till så att man fäster elektroder under huden
på hjässan, placerar en liten högtalare i först det ena, sedan det andra örat, framkallar ljud via högtalaren och registrerar
den elektriska aktiviteten i hörselnerven och hjärnan. På detta sätt kan man dels diagnosticera dubbel- och enkelsidig dövhet,
dels bedöma graden av hörselnedsättning och i viss mån lokalisera var skadan sitter. BAER-testet kan göras från
6 veckors ålder och hundarna får oftast lugnande medel inför undersökningen.

20l6 började jag BAER testa mina valpar, detta innebar en resa på ca 50mil enkel väg för att komma till närmsta veterinär
som utför testet men jag ville utvärdera detta under en period och för att sedan ta ställning till hur fortsatt BAER testning
bör ske baserat på resultaten. Efter att ha hörseltestat totalt 25 hundar i varierande färg och jämnfört resultat med
andra uppfödarkollegor i Sverige och Europa har jag beslutat att jag framöver kommer enbart testa vita valpar innan
leverans alt. färgade i de fall köparen önskar detta - då till självkostnadspris. 

LAD - leathal acrodermatitis/zincer
LAD är en sjukdom som funnits länge på bull och minibull men får ses som en ganska ovanlig sjukdom, på senare tid har dock flertalet LAD valpar dykt upp och nu har det utvecklats ett DNA test för sjukdomen.

LAD innebär att valpen har en defekt i sitt ämnesomsättningssystem, det är alltså en metabolisk sjukdom. Just denna defekt drabbar zinkupptagningen.
Det finns en liknande variant som kan drabba Huskeys och Malamutes men de är inte exakt samma, den variant som drabbar slädhundarna är, vad jag kan läsa mig till, mer en light version som kan delvis hållas i schakt med zinktillskott i maten och välbalancerad diet. Den variant som finns i bull/minibull är den som kallas "true zinc deficiency" och som inte har uppkommit i andra raser. Det är en sjukdom som ofta leder till döden då immunsystemet är komprimerat och det är lätt att den drabbas av infektioner och andra sjukdomar förutom att ha problem med huden.

En LAD valp kan vara oerhört svår att se från start, kanske att den är något mindre än sina syskon - detta är ju dock inget onormalt på minibull där jag uppfattar det som normalt att de skiljer i storlek eftersom det inte är en homogen ras sett till storlek på de vuxna heller. Andra tecken är att de har en överdriven profil, svårt att dia och kanske "känns" annorlunda när man tar i dem, en del har även svårt att dia. Ju äldre kullen blir desto lättare är det att se skillnaden mellan LAD valpen och sina syskon, den fortsätter halka efter i storlek, ofta får de ett mindre trevligt temperament tillsammans med sina syskon men som inte märks när valpen är själv eller med människor. De kan ha svårt med koordinationen, ha darrningar, diarré, nicka med huvudet, få såriga och röda fötter,. fötterna är också ofta platta, inte de kattfötter som önskas. Pga dåligt pigment ser pälsen ofta urblekt ur och de är mer genomskinliga runt ögonen samt att näsan är inte fullt pigmenterad.

Då valpen aldrig kommer bli frisk utan kommer behöva stå på mediciner som antibiotika och kortison resten av livet för att ha ett någorlunda drägligt liv så kommer de flesta veterinärer råda avlivning av en LAD valp.
Dock så finns det oerhört få kända fall av LAD valpar sett till antalet födda valpar över Europa, visst kan det finnas uppfödare som "mörkar" och gömmer/avlivar LAD valpar innan man upptäcker det men med dagens sociala medier är det också "svårare" att dölja LAD valpar och folk tycker det är roligt att dela med sig av sina kullar. 

I Polen bor LADy Bertha som är en LAD valp, eller ja numera en "hund" snarare än en valp, hon har en egen facebooksida med information och mycket bilder och filmer om hennes vardag, hon bor hos sin uppfödare och står på medicinsk behandling. 

Klicka HÄR för att komma till LADy Berthas facebooksida.

(som Du ser på bilderna är Bertha mycket ljusare, blekt, i jämnförelse med en vanlig brindle)

 



Gällande höfter och armbågar så har vi inget problem med detta i raserna, samtliga MBT och alla utom en BT som ändå är ED/HD röntgade är samtliga UA så dessa kan ses som stickprover, många undrar just över varför vi inte gör detta på BT/MBT när "kusinraserna" amstaff och staffarna bägge har hälsoprogram för det. 

 Jag ställer inga krav på Dig som valpköpare att göra några tester på Din hund, däremot uppskattar jag oerhört mycket om Du väljer att ändå göra det, både för min fortsatta avel och för rasens välfärd är aktuell hälsostatus ovärderligt, se det som en investering i rasen att testa Din hund!
Patella kontroll kan göras av vilken veterinär som helst efter l års ålder
men för att få ett officiellt resultat (som visas på SKKs Hunddata) krävs att veterinären har speciell utbildning*

Hjärtat är lämpligt att lyssna på (auskultation) i samband med vaccinering, l års t.ex och även senare när man "ändå" är hos veterinären för annan orsak
Det går också bra att samtidigt lämna in ett urinprov för analys avseende urinprotein/kreatinin kvot för att få fram UPC värdet.
Självklart uppskattar jag oerhört mycket om man sedan delar med sig av resultaten till mig!

*utbildning som krävs är "Specialistkompetens i Hundens och Kattens Sjukdomar"
Vill Du ha hjälp att hitta veterinär att testa hos eller ha rådgivning så är Du varmt välkommen att kontakta mig.